Årets genombrott

Han har blivit känd som lite bekväm i starten, för att sedan växa in allt mer i loppen när det hettar till. Och han hyllas ofta för sitt taktiska sinne, förmåga till smarta placeringar och att ta sig fram till tät utan att bränna för mycket krut. Längdåkaren Oskar Svensson har i år fått sitt verkliga genombrott med två vinster och en andraplats i världscupen. Idrottare & Artister möter honom i samband med VM i tyska Oberstdorf.

En fjärdeplats i långa stafetten, 4 x 10 kilometer, och två sjätteplatser, en i individuell sprint och en i sprintstafett. Så kan längdåkaren Oskar Svenson summera sin insats i längd-VM, som nyligen avgjordes i tyska Oberstdorf. Bra resultat, men kanske ändå inte riktigt hundra. Det där allra sista saknades den här gången för att nå prispallen.

Annars har årets säsong inneburit ett stort lyft för Oskar. Han har visserligen gjort fina resultat under många år i både världscup och mästerskap. Men kanske inte riktigt nått den absoluta toppen. 

I världscupen den här säsongen har han radat upp topplaceringar, med två vinster och en andraplats som bästa resultat. Hittills, det återstår ett par lopp även efter VM.

Vinsterna kom i sprintarna i italienska Val di Fiemme, Italien, i januari i samband med Tour de Ski, och i Ulricehamn i februari. Andraplatsen kom i Falun, också i januari.

Tar tid att nå världstopp

– Det är svårt att sätta fingret på något speciellt som gjort att framgångarna kommit just i år, säger Oskar. Men medveten träning under många år ger resultat. Det är kanske nu jag börjar få betalt, det känns som jag tagit flera steg. Det gäller att lita på att man gör rätt, som exempelvis att hitta rätt träff i stakningen under ett upplopp.

Självklart är det mycket att lära från säsong till säsong, och att hela tiden slipa på detaljer, som styrka, fart och impulser. Samtidigt som det gäller att hålla träningsvolymen uppe, Oskar ligger kring 750 träningstimmar per år nu.

För nån nybörjare är han inte, trots att han ”bara” är 25 år, fyller 26 i september. Han har åtta säsonger i världscupen i benen, tre VM och ett OS.

Annorlunda träningsår

Det senaste året har förstås varit annorlunda för Oskar, liksom för alla andra. Coronapandemin har inneburit annorlunda träningsupplägg och nytänk.

– Vi har varit borta betydligt färre dagar än vanligt, inga längre resor och i princip inga läger alls, säger Oskar. Men det har funkat bra tycker jag, det har blivit bättre kontinuitet i träningen, så det ger en tankeställare. Och så har vi alla i laget varit mycket friskare! Stor skillnad, md väldigt få sjukdagar.

Oskar tror att man kommer att dra många lärdomar av hur träning och upplägg sett ut det senaste året, när man planerar för framtiden.

– Ja, jag gissar att det blir mer av liknande lösningar framåt. Mycket har varit riktigt bra.

Målet är medaljer

Årets stora mål – vid sidan av världscupen – har förstås varit VM. Och i Oskars fall har huvudfokus varit på sprinttävlingarna (individuellt och sprintstafett). När den här artikeln publiceras har VM redan avslutats, och vi vet att Oskar kom sexa både individuellt och i sprintstafetten, tillsammans med Karl-Johan Westberg, samt fyra i långa stafetten.

– Målet är alltid medaljer, säger Oskar. Nu blev det inte så den här gången, det räckte inte riktigt till helt enkelt. Vi orkade inte hänga med i sprintstafetten.

Individuellt tog sig Oskar till final på tid, kvalet gick sådär, han gick vidare med ett nödrop som 28:e åkare av 30.

– Jag kände mig lite seg i prologen, och tappade position i både kvart- och semifinalerna. Sedan var det nog en taktisk miss att gå utan fästvalla i finalen. Jag kom alldeles för långt efter i backarna, men det var en chansning, inte så smart visade det sig. Lite synd, för jag tycker att formen kändes bra inför loppet.

Behöver vi säga att det var – som vanligt – Norge i topp i de båda sprintarna på herrsidan… Och även i långa stafetten.

Oskar har främst gjort sig ett namn som sprintåkare, men ju fler träningsår han kan lägga till, desto mer distanskapacitet bygger han också upp.

– Jag är väl mest inriktad på sprint ännu så länge, men stänger absolut inga dörrar för att också köra mer distans framöver, säger han. I nuläget påverkar det inte min träning speciellt, jag gör inga förändringar utan kör på.

Samtidigt gäller det så klart att sätta nya mål. 2022 är det – om allt går väl – ett OS som väntar i Kina. Har Oskar börjat fundera på det redan nu?

– Jodå, visst finns det i tankarna, säger han. Vi kollar på banprofilerna och kommer förstås att börja sikta mer mot OS när den här säsongen är över.

Framgångsrika tjejer, killarna på G?

Sveriges kvinnliga längdåkare skördar medaljer i mästerskap och världscupvinster på löpande band. Både i sprint och distans. Namn som Ebba Andersson, Frida Karlsson, Jonna Sundling, Linn Svahn och Maja Dahlqvist med flera är välbekanta för alla som följer längdsporten. 

Facit för de svenska tjejerna i VM blev hela sju medaljer, varav två guld - Jonna Sundling individuellt i sprint, och Jonna tillsammans med Maja Dahlqvist i sprintstafett.

Och så här har det sett ut i många år. Men där tjejerna skär guld med täljkniv, är det väldigt tunt med framgångar på herrsidan. Inte sedan Markus Hellner och Johan Olsson härjade som värst i spåren för flera år sedan, har det varit några framskjutna placeringar att tala om. 

– Jag hoppas att vi kanske ser en liten vändning nu, säger Oskar. Mina resultat har förbättrats rejält, och nya åkare är på väg att etablera sig, jag tänker på till exempel William Poromaa som ju verkligen kommit fram i år.

Men det har tagit tid. Oskar funderar och analyserar, och menar att det blev ett stort glapp efter Hellner- och Olsson-eran. 

– I generationen efter fanns bara Calle Halfvarsson, och han har fått vara alldeles för ensam. Mellan min generation och Hellner & co är det drygt 10 år, det är ett ganska stort glapp och tar tid att fylla. De flesta skidåkare behöver bli 25-26 år innan man är stabil på riktigt hög nivå. Nu tycker jag dock att satsningen inom förbundet är bra, och kan vi få fram duktiga tjejer år efter år borde vi kunna få duktiga killar också.

Så förhoppningsvis får vi se Oskar i spåren under många år framåt, och utvecklingen verkar peka åt rätt håll. 

Viktigt ha koll på ekonomin

På senare tid har Oskar börjat få upp ögonen för att det är både kul och viktigt att ha koll på sin privatekonomi. 

– Tidigare hade jag väl inte superkoll, erkänner han. Men jag har börjat intressera mig mer, och tycker det är riktigt roligt och spännande. Inte minst att placera pengar, och faktiskt börja tänka på att pensionsspara.

En anledning till det nyväckta intresset kan vara att Oskar numera omfattas av Swedbanks koncept Idrottare & Artister, via Swedbank i Östersund, som han hör till.

– Jag har fått jättebra hjälp och stöd från banken med att komma igång. Som elitidrottare är det viktigt att ekonomin flyter på utan att man behöver lägga så mycket energi på det, man vill slippa oroa sig.

Oskar har också, liksom många andra i hans situation, startat ett eget företag för att bland annat hantera sponsoravtal, eventuella prispengar och annat.

– Här har banken också bidragit jättebra, säger Oskar. Vem vet, det kanske kan bli så att jag kommer att jobba via mitt företag i framtiden. Men jag är lite sugen på att kanske plugga något också. Fast det får bli efter skidkarriären.