Bättre idrottsresultat
genom att plugga

Kan universitets- och högskolestudier bidra till bättre idrottsresultat? Ja så skulle det kunna vara om man ska tro aktuell forskning. Pernilla Eriksson, projektledare för riksidrottsuniversitetet och DK-koordinator vid Umeå universitet, berättar.

- Det finns tecken i forskningen på att elitidrottare som bedriver högre studier också skulle kunna prestera bättre, säger Pernilla. Det verkar som att en hel del stress och spänningar släpper om man har något annat att fokusera på emellanåt, utöver träning och tävling. De allra flesta mår också bra av att ibland rensa tankarna, och inte bara koncentrera sig på en sak. För ska man lyckas som idrottare är det oerhört viktigt att också ha balans i livet.

Fördelar, utöver själva idrottsresultaten, som både svenska och internationella forskare funnit med att studera parallellt med idrotten, är bättre hälsa och välbefinnande, ökad möjlighet till personlig utveckling, bättre självständighet, ansvarstagande, sociala faktorer och nyttiga kompisrelationer. 

- Att kombinera intellektuella och fysiska utmaningar hjälper till att bibehålla intresse och motivation i sin satsning, även långsiktigt, säger Pernilla. Kombinationen kan motverka frustration och prestationsångest. Många mår bra av att förstå att livet inte bara består av idrottsliga resultat.

Men det finns förstås även andra skäl att kombinera en elitidrottskarriär med studier.

- Rent praktiskt och ekonomiskt kan det vara en stor fördel. Det är trots allt ganska få som kan försörja sig helt och hållet på sin idrott, säger Pernilla. Dessutom är en idrottskarriär begränsad i tiden, och något måste de allra flesta ha att leva på och göra efter idrotten. Många som studerar upplever en större trygghet eftersom de får en känsla av att framtiden är säkrad oavsett idrottsprestationerna. Det kan i sin tur faktiskt leda till bättre prestationer.

Riktlinjer för dubbla karriärer

Riksidrottsuniversitetet har, i samarbete med Riksidrottsförbundet (RF), tagit fram riktlinjer för vad man kallar dubbla karriärer, DK.

- Det handlar helt enkelt om hur man som idrottare ska kunna ha en framgångsrik idrottskarriär samtidigt som man utvecklar andra områden som är viktiga i livet – studier, arbete och relationer, förklarar Pernilla. Den dubbla karriären innebär att individen har två olika fokus i livet. Eller lite enklare uttryckt: Du ska ha möjlighet att kombinera elitidrottande med studier, och kunna må och nå toppen, både under och efter elitkarriären!

Särskilda lärosäten för idrottare

Vad ska man satsa på då i utbildningsväg? Det finns så klart mängder med alternativ och olika skolor och universitet att välja bland. Ett antal universitet och högskolor är så kallade riksidrottsuniversitet. Det innebär att de på olika sätt, utöver själva utbildningen, ska bidra till att utveckla svensk idrott i samverkan med RF och de olika specialförbunden. De ska även bedriva idrottsvetenskaplig forskning som är viktig för svensk elitidrott. 

Därutöver finns även ett antal så kallade elitidrottsvänliga lärosäten, EVL, som ska stödja idrottarens balans mellan studier, idrott och privatliv. De ska erbjuda anpassade studievägar och de ska ha DK-koordinatorer som arbetar utifrån de riktlinjer för dubbla karriärer som finns.

Mycket att välja på

När det sedan kommer till själva utbildningen, finns det något särskilt man bör tänka på?

- Jag tycker man ska fundera på vad man själv tycker är spännande och intressant, och välja utifrån det, säger Pernilla. Om man har tänkt att arbeta inom det området under resten av livet är det förstås bra om man tycker ämnet är kul. Att bara försöka välja ”taktiskt” är sällan bra.

Dock kan vissa utbildningar funka mer eller mindre bra i kombination med elitidrott. Pernilla nämner tandläkarutbildningen som ett exempel på en där det kan vara lite svårare.

- Just den är lite knepig att kunna anpassa eftersom utbildningen har mycket praktik med närvarokrav. Och praktiken genomförs ofta på ”kontorstid” mellan 8 och 17. Det kan vara svårt att få ihop med träningar och tävling.

 Inom riksidrottsuniversitet i Umeå studerar elitidrottare på ett 50-tal olika utbildningar. Men några utbildningar sticker ändå ut som lite mer vanligt förekommande. 

- Ekonomi, management och marknadsföring är populära, berättar Pernilla. Och psykologi har kommit starkt. Av någon anledning väljer också många som varit skadade någon gång i samband med sin idrott att utbilda sig till fysioterapeut… Här i Umeå har vi även många som studerar till läkare. 

Anpassat upplägg är nyckeln

En förutsättning för att få ihop studierna enligt DK-konceptet är individuellt anpassad studiegång. Och en väldigt vanlig lösning är att man studerar med fördröjd studietakt. 

- Hur mycket man fördröjer är förstås individuellt, men ganska vanligt är att man läser på 50-75 procents takt. Men det skiljer sig åt beroende både på vilken utbildning det handlar om och vilken idrott studenten håller på med, säger Pernilla. 

Andra former av anpassningar man kan göra är att till exempel att skriva sin tenta på en annan ort om man är på träningsläger eller tävling, att examinera individuellt på olika sätt, kanske göra en skriftlig redovisning istället för en muntlig, eller tillfälligt delta i en alternativ studiegrupp på en annan ort. 

- Idag finns också många tekniska hjälpmedel som kan underlätta, framhåller Pernilla. Man kan både delta i undervisning och examinera via Skype. Många utbildningar går också alldeles utmärkt att genomföra i stor utsträckning på distans med hjälp av olika it-lösningar. 

En utmaning är hur man planerar studierna över tid, så att man får ihop både studier och idrottssatsningen. Inom akademiska studier bygger ofta kurser på varandra, man ska vara godkänd på en nivå för att kunna gå vidare till nästa. 

- Knäckfrågan stavas planering, säger Pernilla. Det är jätteviktigt med en god framförhållning om man till exempel behöver flytta en tenta för att ett träningsläger eller en tävling dyker upp. Först behövs en grovplanering för hela utbildningen, sedan årsvis. Man fortsätter bryta ned i mindre delar – termin för termin, och kurs för kurs. Då kan man manövrera säkert när oförutsedda saker dyker upp. Och det gör det garanterat för de här studenterna.

Du kallar dig, bland annat, för DK-koordinator, vad betyder det?

- Det är en roll vi definierat inom ramarna för riktlinjerna för dubbla karriärer och som ska finnas på riksidrottsuniversiteten och de elitidrottsvänliga lärosätena. Jag fungerar som en länk mellan studenterna, lärare och studievägledare. Och det handlar mycket om att föra samtal med studenterna om hur man får ihop de dubbla karriärspåren. Det gäller att vara lyhörd för hur studenterna mår, hur de tänker och att de har rimliga krav på sig själva, tid och ork. Jag har ju dessutom en lite speciell roll i och med att jag också är kontaktperson mellan Swedbank, universiteten och de här studenterna.